När Inger berättat att hon aldrig varit längre norrut än Hudiksvall på östra sidan och Sälen på västra sidan av landet planerades denna resa under våren. Preliminära dagsetapper lades upp och hotell bokades och tänkbara geocache-gömmor efter vägen undersöktes. Som vanligt kändes avresedagen ofantligt avlägsen men innan vi visste ordet av var semestern kommen och det var dags att ställa kosan norrut i vårt långa land.

Fredag 2005-07-08 - Kalmar - Linköping - Mjölby - Vadstena
Första etappen får väl anses som en transportsträcka men vi försökte ändå på att köra lite mindre vägar för att slippa de stora och trafikerade stråken. Efter att ha loggat några skattgömmor i det vackra Västergötland slutade dagens etapp i Vadstena där vi bodde på Klosterhotellet. Den underbara sommarkvällen tillbringade vi Rhapsody in Rock på Vadstena slott. När konserten var slut strax före midnatt och innan vi gick till sängs tog vi oss ett dopp i Vättern som var riktigt varm och skön.

Lördag 2005-07-09 - Vadstena - Askersund - Örebro - Grängesberg - Borlänge
Sen frukost innan vi gav oss ut på vägarna igen. Färden gick på småvägar från Askersund och vidare mot Örebro. Strax norr om Örebro stannade vi på en rastplats och handlade färska jordgubbar och rökt sik. I Grängesberg gjorde vi en kort avstickare och tittade på "spökstaden", det som är kvar av det ursprungliga Grängesberg sedan man pga ras i gruvan blev tvungen att flytta staden. Anlände på sena eftermiddagen till ett soligt Borlänge. Vi hann med ett par skattgömmor innan det var dags för kvällsmat.

Söndag 2005-07-10 - Borlänge - Rättvik - Mora - Älvdalen - Särna - Funäsdalen
Dagens första stopp var ett besök vid Springkällan i Rättvik. År 1869 borrade en man efter olja vid Draggån men hittade ingen olja utan bara vatten under tryck. Sedan dess finns en naturlig springbrunn på platsen. På vintern fryser vattnet till vackra formationer. Denna dag blev det också ett besök hos Ingers far i Vikarbyn och några andra av Ingers släktingar. Efter fika och social samvaro fortsatte vi vår resa norrut. Det var inte mycket trafik ovanför Mora där vi gjort ett kort stopp i Nusnäs vid dalahästfabriken. I Älvdalen en kort bensträckare och letade reda på en geocache-gömma och studerade det gamla härbret från 1285 och Sveriges äldsta timmerbyggnad. Vi gjorde en avstickare till Trängslet och tittade på den enorma kraftverksdammen. Vi besökte även ett gammalt björnide och loggade en skattgömma innan vi stannade för sen lunch i Särna. Under matstoppet betraktade vi den lokala bilburna ungdomen som ned-cabbat och med stereon i botten åkte fram och tillbaka på huvudgatan med utomordentligt bra varvtider. Trafiken tog abrupt slut då himlen öppnade sig och regnet vräkte ner under en halvtimme. När vi kom fram till dagens etappmål i Funäsdalen sken solen åter och efter kvällsmat njöt vi av utsikten från vårt hotellrum.

Måndag 2005-07-11 - Funäsdalen - Flatruet - Tännäs - Vemdalen - Hoverberget - Östersund
Vi var mer eller mindre ensamma då vi körde över fjällplatån Flatruet. I en liten butik köpte vi en förpackning torkat renkött. Vi hade med oss gasolköket och hade för avsikt att koka kaffe på vägen. Efter att ha fyllt vattenflaskan i en kristallklar bäck kunde vi dessvärre konstatera att slangen till gasolflaskan inte höll tätt. Det blev till att äta torkat renkött och dricka fjällbäcksvatten och njuta av de vackra vyerna. Inte så illa det heller. Fick ett elakt stenskott i vindrutan på den dåliga grusvägen efter att ha kommit ner i skogstrakterna norr om Flatruet. När vi närmade oss Östersund tog vi en avstickare upp på Hovererberget där vi njöt av utsikten över en kopp kaffe och loggade en geocache-gömma. Besökte även Hoverbergsgrottan, en naturlig grotta på västra sidan av berget innan vi tog vägen väster om Storsjön och över broarna till Östersund för övernattning.

Tisdag 2005-07-12 - Östersund - Döda Fallet - Borgvattnet
Efter att ha fått stenskottet lagat i Östersund och gjort ett besök uppe i utsiktstornet på Frösön följde vi Indalsälven ner mot Bispgården och det beryktade Döda Fallet. En märklig plats som har skapats av människans misstag. Historien berättar att fram till 1796 fanns det mest storslagna vattenfallet Storforsen nedanför den tidigare Ragundasjön i Indalsälven. Det väldiga vattenfallet, med en fallhöjd av 35 meter, omöjliggjorde all timmerflottning eftersom timret bröts som stickor i de rasande strömvirvlarna. Därför påbörjades planer för en flottningsled förbi Storforsen i början på 1700-talet. Det dröjde dock innan planerna sattes i verket. Först när Magnus Huss, även kallad "vild-Hussen", en idérik och handlingskraftig köpman i Sundsvall, fick hand om projektet så sattes planerna i verket 1794. Han missbedömde dock naturens krafter och vårfloden 1796. Natten mot den 7 juni började Ragundasjöns vatten rinna genom kanalen och naturkatastrofen var ett faktum. Sjöns vatten skar snabbt sig igenom den grusbarriär som dämde upp Ragundasjön och en enorm flodvåg sköljde fram och skövlade allt i sin väg och hela Ragundasjön tömdes på bara fyra timmar. Efter att ha gått vandringsleden ner genom det uttorkade fallet och upp igen var det gott men en fika och macka på det närbelägna kaféet.

Sista delen av dagens etapp till den omtalade spök-prästgården i Borgvattnet gick sedan som en dans. Efter att fått höra om alla hemskheter som försiggått i denna prästgård blev vi tilldelade "gråterskornas rum". Historien berättar att Inga Flodin som arbetade som resesekreterare fick vara med om en märklig händelse vid ett tillfälle på 1940-talet när hon övernattade i prästgården,. Det var kallt på kvällen när hon lade sig att sova men trots kylan somnade hon efter en stund. Mitt i natten vaknade hon och kände sig iakttagen. Hon brukade inte vakna på nätterna, utan sov vanligtvis gott. Hon såg ut i rummet och kunde urskilja rummets konturer i mörkret. Vid väggen där en stol stått på kvällen när hon somnade, stod nu till hennes häpnad en svängd och något stoppad soffa. Hon såg tre kvinnor sitta i soffan. Alla tre satt de och stirrade på henne, en aning förebrående eller förskräckt. En av dem var svartklädd, en hade en starkt lilafärgad klänning, och den tredje var gråklädd. Två av dem satt med händerna i knäet, medan kvinnan som satt längst ut till vänster, höll på med en stickning. När jag och Inger ska gå och lägga oss bryter ett kraftigt åskväder ut vilket förhöjer känslan av att vi är i ett spökhus.

Onsdag 2005-07-13 - Borgvattnet - Dorotea - Vilhelmina - Storuman - Arvidsjaur - Slagnäs - Arjeplog
Vaknar utsövd och utan att ha blivit uppvaktad av några spöken. Det enda knepiga är en siluett av ett ansikte som framträder i en spegel. Detta såg vi inte direkt utan först när vi kommit hem. Vi bjöds på en god frukost av värdparet innan vi betalade för oss och drog vidare på vår norrlandstur. Dagens etapp är lång men så är det nästan bara skog och åter skog efter vägen. Vi gör ett par kort stopp på vägen bla i Dorotea och i Vilhelmina. Strax norr om Sorsele svänger mot Laisvall. Helt plöstligt är vi ute i vildmarken och vi möter bara ett par bilar på hela vägen till Laisvall by. Det är grusväg mesta delen fast den håller bra kvalitet. Väl framme i Laisvall blir det "stora vägen" till Arjeplog där vi övernattar.

Fredag 2005-07-14 - Arjeplog - Arvidsjaur - Jokkmokk - Porjus - Suorva - Porjus - Malmberget
Innan vi lämnar Arjeplog gör vi ett besök på silvermuseet. Nästa stopp blir ett besök i "lappstaden" i Arvidsjaur. Kommer i samspråk med en samekvinna som visar oss sin kåta. Vi passar även på att köpa några souvenirer när vi ändå var på plats. Efter Arvidsjaur var det transportsträcka till dess vi kommer till Polcirkeln. Där blir det fotografering, en geocache-gömma och även en lunch på restaurangen vid cirkeln. Vi gör även ett kort stopp i Jokkmokk innan vi tar sikte på Suorva. När vi lämnar stora vägen i Porjus visar en skylt "guppig väg" 62 km och guppigt var det så det förslår. När man kör in mot fjällvärlden på detta sätt känner man hur liten man är. Vyerna är fantastiska. Vi ser flera renskiljningsplatser efter vägen och Inger är alldeles till sig för alla "riktiga" levande renar vi ser efter vägen. Det är kyligt i luften när vi når Suorva och duggregnar så det blir ett kort stopp innan vi vänder tillbaka mot Porjus igen. När vi närmar oss Malmberget där vi ska övernatta har molnen skingrat sig och himlen är blå. Solen står fortfarande högt på himlen fast det börjar bli kväll. Efter en lång dagsetapp och välbehövlig matbit hoppar vi i säng. Trots neddragen rullgardin är det alldeles ljust i rummet och vi båda har svårt att somna.

Lördag 2005-07-15 - Malmberget - Jukkasjärvi - Nikkaluokta - Abisko - Kiruna
Vi vaknar på tok för tidigt dels för att det är alldeles ljust i rummet men också för att en buss står på tomgång nedanför fönstret i en evighet. Efter sedvanlig hotellfrukost kör vi en tur i samhället och även upp på Dundret där vi letar reda på en skattgömma. Därefter fortsätter vi norrut och första anhalten som blir Jukkasjärvi. Av det så väl kända ishotellet återstod ingenting denna årstid men ett besök i Jukkasjärvi kyrka kostade vi på oss innan vi styrde kosan mot Nikkaluokta. Vi hade funderingar på att ta helikoptern upp till Kebnekaise fjällstation men då hade vi fått vänta ett par timmar. Nu blev det i stället en fika i Nikkaluokta innan vi körde mot nästa anhalt som var Abisko. Vi stannade till ett par gånger på vägen och studerade Torne träsks så kallade "arkar" och blickade ut över den fantastiska naturen. I Abisko åt vi lunch typisk turistlunch bestående av renskav, potatismos och lingonsylt. Väl tillbaka i Kiruna besökte vi även den vackra och annorlunda träkyrkan i Kiruna. Vi letade även rätt på ett par geocache-gömmor innan vi checkade in på vårt hotell för natten.

Söndag 2005-07-16 - Kiruna - Vittangi - Pajala - Pello - Juoksenki - Ylitornio - Kukkola - Haparanda
Vaknar på tok för tidigt av en buss som låter "bip-bip-bip" när han backar in vid hotellet. Sen låter chauffören motorn stå och brumma på tomgång till dess han åker med sina passagerare en knapp timme senare. Månne vet inte norrländska busschaffisar vad tomgångsförbud är ? Efter sedvanlig hotellfrukost vänder vi kylaren mot Tornedalen. Efter att ha passerat Vittangi stannar vi i Masungsbyn och tittar på resterna av den gamla hyttan och får oss en välbehövlig bensträckare. Vi följer Torneälven söderut på Svenska sidan men i Pello väljer vi att köra på den Finska. Vi stannar åter till vid Polcirkeln fast denna gång i Juoksenki i Finland. Vi tar oss åter över till Sverige i Övertorneå där det är en livlig gatumarknad denna dag. Vi köper torkat renkött, kaffeost, torkad Karl-Johan-svamp och godis innan vi åker vidare. Efter en fika på en hembygdsgård vid Torneälvens strand fortsätter vi till Kukkola-forsen som blir dagens sista stopp innan vi kommer till Haparanda där vi ska övernatta.

Måndag 2005-07-17 - Haparanda - Seskarö - Luleå - Piteå - Skellefteå
Trots natt mot måndag var det en förskräcklig trafik med raggarbilar och skrål och skrän fram till tidig morrontimma utanför hotellet. Det är väl synd att säga att vi är utvilade men frukosten var i alla fall OK. Dagens första stopp blir ute på Seskarö där vi letar reda på en skattgömma innan vi sätter oss på varsin stor sten på stranden och njuter i solen med utsikt över Bottenviken. Nästa stopp blir Gammelstaden i Luleå där vi betraktar den gamla kyrkstadens små pittoreska hus. Vi tar en kopp kaffe i ett öppet kafé i närheten av kyrkan. Därefter åker vi in en sväng i Luleå och passar på att logga ett par geocahche-gömmor. Färden gick sedan vidare söderut efter E4 till nästa anhalt, Piteå, där Anders bodde några år som barn. Det är märkligt hur det som var så stort när man var liten blir så litet när man blir stor. Samtidigt sker det mycket i en stad på 40 år, gator ändras, hus rivs och nya byggs och det är svårt att känna igen sig. Efter en nostalgirunda i staden var det dags för Pite-havsbad som inte alls såg ut som det Pite-havsbad som fanns på 1960-talet. Nu var det som ett överexploaterat tivoli med tusentals husvagnar på armbåges lucka. Det fanns inte en enda möjlighet att ta sig ner till den långa sandstranden vid sidan om campingen heller eftersom området som tidigare kallades Pitholmens havsbad var blockerat av rader av mer eller mindre nybyggda sommarstugor. Det var inte utan att Anders blev besviken över "förstörelsen" av denna plats. Från Piteå blev det transportsträcka till hotellet i Skellefteå.

Tisdag 2005-07-18 - Skellefteå - Ratan - Bjuröklubb - Örnsköldsvik
Efter en kortare utflykt till Skelleftehamn och lite skattletande runt Skellefteå gick färden till Bjuröklubb, en ort man bara hör talas om när man lyssnar på sjörapporten. Området som är ett naturreservat var mycket fint. Vi tog även en liten avstickare ut till Ratan och tittade på Anders Celsius och Carl von Linnes markeringar i berget son visade dåvarande vattenståndet och nu i stället visar landhöjningen. Färden gick vidare till Umeå, björkarnas stad, som verkligen gjorde sig bra i solgasset denna vackra sommardag. Stan var full med turister och sommarlediga. Vi tog en fika nere vid älven innan vi försökte ge oss på några av de gömda geocacher som finns i staden. Ett par gömmor fick vi ge upp då det var folk som satt alldeles i närheten njöt i solen. I stället fortsatte vi vår resa söderut till vårt etappmål Örnsköldsvik.

Onsdag 2005-07-19 - Örnsköldsvik - Bönhamn - Högakustenbron - Bergeforsen - Sundsvall
Ännu en solig morgon. Efter att ha checkat ut från hotellet styrde vi kosan till Mjällomslandet och ett tänkt besök på Ulvön, känd för sin surströmming. Efter att ha kollat tidtabellen på båten visade det sig att vi först skulle behöva vänta ett par timmar innan båten gick och att det sedan skulle bli en heldag på ön innan vi kunde vara tillbaka fram på sena eftermiddagen igen. Vi beslöt därför att stå över Ulvön den här gången. Vi körde småvägar i det vackra kuperade landskapet som ingår i Världsarvet Höga Kusten och gjorde ett besök i det pittoreska fiskeläget Bönhamn. Det kändes som om tiden stått still när man gick mellan de gamla sjöbodarna. Lunchen intog vi vid landfästet till Högakustenbron. Bron som invigdes 1997 och med sina pyloner på 182 meter var Sveriges högsta byggnadsverk (TV-master oräknade) fram till att man byggde Öresundsbron. Hängbron över Ångermanälven är idag Skandinaviens näst längsta hängbro (efter Strorabältbron i Danmark), Europas tredje, och världens nionde. Den segelfria höjden är 40 meter och hela brons längd är 1 867 meter. Halva bron var avstängd pga reparation men trafiken flöt ändå på. Det blev även en liten omväg efter gamla E4-an med en kort bensträckare vid Bergeforsens kraftverk där vi passade på att genom "akvarieglaset" titta på laxen som passerar kraftverket. I Sundsvall passade vi på att åka upp på Norra Berget för att försöka få se Skvadern som sägs vara en korsning mellan en hare och en tjäder. Dessvärre var museet stängt så vi fick nöja oss med den bedårande utsikten och att ta ett kort av trafikskylten "varning för Skvader" som bara finns här i Sundsvall.

Torsdag 2005-07-20 - Sundsvall - Kuggören - Hudiksvall - Bönan - Gävle
Från vårt nattläger i Sundsvall blev det transportsträcka ner mot Hudiksvall och ett besök ute på Hornslandet och den särpräglade ön Kuggörens fiskeläge. Vi fick lämna bilen och promenera den sista kilometern då det inte finns bilväg därute. Runt nästan hela ön kan man se vidsträckta klapperstensfälten med vackert utformade strandvallar eller stormstrandlinjer. Klapperstensfälten är till största delen helt öppna och bara på några ställen har lågvuxna martallar lyckats få fäste. Fiskeläget ligger väl skyddat vid Hamnviken. De små rödfärgade stugorna är ofta sammanbyggda med sjöbodar och båthus. Mitt på ön står kapellet från 1778. Fiskeläget som ligger inom Kuggörarnas naturreservat är riksintressant för sitt höga kulturvärde. Efter att ha njutit över de vackra vyerna på Kuggören vände vi nosen mot söder igen och följde gamla E4-an från Söderhamn och ner mot dagens etappmål i Gävle. Men innan vi stannade för nattvila tog vi en avstickare till Bönans fiskeläge som idag är mest känd för sin "Bönaböckling" och Bönans Fyrplats. Idag är de flesta bostäderna i Bönan åretruntbostäder. I takt med att Bönan blev en sommarvistelse så byggdes även hotell, badhus, ett café, en dansbana och en handelsbod.

Fredag 2005-07-21 - Gävle - Sandviken - Sala - Mariefred
Efter sedvanlig hotellfrukostbuffe blev det en rundtur runt staden. Innan vi lämnade Gävle passade vi på att besöka Järnvägsmuseet. Besöket avslutades med en fika i ett kafé som var inrymt i en före detta restaurangvagn. Kul. Åter på vägen gick färden till Sandviken och på småvägar genom det vackra landskapet. Stannade till i Gysinge och tittade på resterna efter Gysinge Bruk som är ett välbevarat vallonbruk med anor från 1600-talet. Bruket var ett av Sveriges ledande järnbruk under 1800-talet och när man tar sig en promenad bland ruinerna så väcker det många tankar kring vår historia och livet förr. Nästa anhalt var Sala silvergruva. Vi passade på att gå med på en guidad visning i den mörka gruvan. Gruvan som är en av världens bäst bevarade gruvmiljöer med mörka ringlande gruvgångar, storslagna bergrum och magiska sjöar är mer än 300 m djup med en sammanlagd längd av gruvgångar rum på över 20 km. Den var i drift från 1400-talet till 1908. Under de bästa åren producerades 3-5 ton silver per år och totalt utvanns mer än 400 ton silver och omkring 40 000 ton bly. Vid ingången till gruvan knackade på berget för att tala om för gruvfrun att vi kom på besök. Vår guide var stimulerande att lyssna på när hon berättade om gruvans historia och de vedermödor som arbetarna haft där nere i mörkret. I en av de stora salarna stämde hon upp en sång som vackert ekade i det stora bergrummet. Turens 1,5 timme försvann som en löning en fredag och det dröjde inte länge förrän vi stod där uppe på markytan igen och blinkade i det starka solskenet. När vi ändå var på plats passade på att se oss omkring i det historiska gruv- och fabriksområdet. Man vet ju inte när man kommer till Sala nästa gång. Efter vårt besök i Sala ställde vi kompassen söderut via Västerås och Strängnäs till Mariefred som var målet för dagen. Vi gjorde dock en liten avstickare till Åker Styckebruk och studerade den gamla bruksmiljön innan vi körde till Mariefred. Väl framme vid etappmålet ingick ett besök på Gripsholms slott i programmet innan vi bänkade oss på terrassen till Gripsholms Värdshus och intog en kulinarisk middag.

Lördag 2005-07-22 - Mariefred - Gnesta - Nyköping - Stora Askö
Efter frukost betalade vi för oss och checkade ut. Efter att hela resan bott på billigare och enklare hotell var detta den hittills i särklass dyraste övernattningen utan att standarden var så förfärligt mycket högre än det vi tidigare upplevt. Det kostar det att ligga på topp. Färden gick nu på småvägar ner till Nyköping där vi bla besökte Nyköpings Slott. Det kändes både vemodigt men också skönt att snart vara hemma. Regnet vräkte ner medan vi passerade Norrköping på väg söderut. Vi hade beslutat stanna till någon natt i vårt sommarhus i Ytterby på Stora Askö utanför Loftahammar, innan vi återvände hem till Kalmar. Detta förde med sig en del praktiska arrangemang med matinköp m m. Det var som vanligt trevligt att komma till stugan men samtidigt längtade vi hem till Kalmar.

Söndag 2005-07-23 - Stora Askö - Kalmar
Efter en brunch packade vi ihop och satte oss i bilen igen för sista 20-milen hem. Det regnade till och från under vägen men precis när vi körde in på parkeringen hemma öppnade sig himlens portar och det öste ner. På gatorna flöt vattnet i strida strömmar och gatubrunnarna översvämmades av det myckna vattnet. Väl inne med pick och pack blev det att gå igenom 14 dagars post och tvättmaskinen fick göra skäl för sig när den skulle tvätta 14 dagars tvätt. När vi senare på eftermiddagen summerade resan visade det sig att vi åkt hela 660 mil och loggat drygt 100 geocache-gömmor under de två veckor vi varit borta. Minnena och intrycken var många och visst kändes det konstigt att vara hemma igen. Vi var dock överens om att borta bra men hemma bäst i alla fall.

Dra dig inte för att skicka ett e-mail om du har några frågor ...

- andersmoller(snabel-a)telia.com