För sjätte året i rad och som traditionen har utvecklats var det under vecka 29 återigen dags för Karlstads Dykarklubbs sommarvecka på Valö utanför Fjällbacka. Den här gången hade vistelsen utökats med en dag och redan på lördag 13/7 togs lägergården i besittning. Under lördag förmiddag transporterades kompressorn och plastbåten ner till Fjällbacka. Aluminiumbåten fick däremot stanna hemma den här gången då jag lovat att låna ut min nyinköpta och dykanpassade RIB som har större kapacitet än aluminiumbåten.

Bilden överst visar den vackra vyn mot Fjällbacka från bryggan på Valö. Nedre bilderna visar lägergården på Valö och "allas vår" Ola som med betyget väl godkänt organiserat hela tillställningen.

Jag och min son Micke åkte tillsammans med Bernt ner tidigt på lördag morron för att finnas på plats med RIB'en för transporter när deltagarna skulle börja droppa in under eftermiddagen. Efter att ha letat rätt på en ledig slaf i sovsalen, packat upp prylarna och lufsat runt och pratat med alla var det så dags för eftermiddagsdyket som blev ett mycket bra väggdyk vid Kyrkogårdsön där vi såg både hummer, krabba, torsk och plattfisk.

Transportmässigt var det lite kaotiskt denna första dag med ideliga och oplanerade transporter, av folk och luftflaskor för fyllning, mellan Fjällbacka och Valö samtidigt som vi skulle hinna med dykturen också. Det blev Micke som var båtförare som fick ta smällarna och han hann knappt gå på toa mellan varven eller än mindre äta något. På kvällen genomförde vi en planering av dykturer och luftfyllningar för söndagen.

Bilden ovan till vänster visar min parkamrat Bernt i väntan inför ett dyk. Bilden till höger visar när vår båtförare Micke med ett par passagerare passerar oss med RIB'en på väg till Lyngö. Den nedre bilden visar den vackra vyn på väg ut mot dykmålet.

Under söndagen var tre dyk inplanerade och på förmiddagen genomfördes jag och Bernt ett bra dyk på sydspetsen av Lyngö. Jag var också med på nattdyket som blev på väggen vid Kyrkogårdsön, där vi varit dagen före. Trots algblomning var sikten ändå ganska bra då det strömmade svagt från norr.

Bilden ovan visar en manet som sakta glider fram vattnet vid Lyngö. Bilden nedan till vänster visar en liten sej som nyfiken betraktar på fotografen och den högra bilden visar en maskeringskrabba som gömde sig under en havsnejlika.

Bilden ovan till vänster visar simpa som försökte se osynlig ut och bilden till höger visar Bernt på jakt efter något intressant att titta på. Bilden nedan till vänster visar två sjöstjärnor som "dansar tango" och bilden till höger visar en riktig "muskebyggare" vid Lyngö.

På grund av att vi på måndag inte kunde fylla luft förrän efter förmiddagsdyket blev det sovmorron och vi siktade i stället in oss på lunchturen som gick till Södra Syster. Detta är ett bra dykställe men ändå i mitt tycke överreklamerat. Det var naturligtvis mycket liv runt holmen men sikten var lite si och så på grund av algerna och språngskiktet. Den största behållningen av detta dyk var en vackert gul havsnål som villigt visade upp sig och agerade fotmodell framför videokameran, i en lång sekvens. Av den gigantiska och tulpanbeväxta, förhistoriska hummern "Herman" syntes inte ett spår så frågan är om han ändat sina dagar på naturligt sätt eller om han på ålderns höst lurats att gå in i någon fiskares redskap, men det lär vi väl dock aldrig få veta. Väl uppe på ytan uppmanade Willy oss att gå ner efter ankarlinan och leta efter Annas mask som hon tappat överbord och Mats orange fångstkasse som han slängt i sjön för att markera platsen . Bernt och jag som var sista partill ytan hade gott om luft kvar så vi gled ner efter ankarlinan och började söka av botten. Jag hängde kvar vid ankarlinan, ett par meter över botten, medan Bernt började söka runt. Plötsligt kom ankarlinan sjunkande och blev liggande på min tank. Försiktigt böjade jag att ta bort linan, som släppt från bojen på ytan, och lägga den vid sidan om mig. När jag nästan frigjort mig helt fastnade linänden i tanken och jag fick ta fram min sax och klippa mig lös. Bernt som sett min belägenhet låg ett par tre meter bort och flinade åt mig. En nyttig övning. Vi använde sedan ankarlinan för att göra cirkelsökning och det tog inte lång stund före att vi hittade fångstkassen och även ankaret bärgades. Masken var dock försvunnen i den täta taren på botten.

Bilden överst till vänster visar Bernt i vattnet vid Södra Syster med våra två dykbåtar i bakgrunden. Bilden överst till höger visar själva fyren Södra Syster. Bilderna i mitten är ett självporträtt av mig själv på min 50-årsdag taget på 11,1 m vid Södra Syster då vi var på väg upp efter att ha varit nere på 27,9 meter och vänt. Bilderna underst visar hur en halvmeterlång havsnål oblygt visar upp framför kameran.

Andra dyket denna soliga måndag gick till Stora Borgen, där en ettrig liten hummer flera gånger gjorde sitt bästa för att nypa till Bernt. Väl uppe på ytan, som sista par, efter en timmes sakta glidande under vattnet blir jag uppmanad av Janne att gå ner och lossa ankaret som hade fastnat. Jag hann bara ner en meter under ytan så hittade jag en champagneflaska hängande i ankarlinan. Denna måndag var den min 50:års dag. Jag hade försökt hålla dagen så hemlig som möjligt men mina bästa kompisar hade ändå fixat denna överraskning som jag uppskattade otroligt mycket.

Under tisdagen tog jag och Bernt en dykfri dag och åkte till Grebbetsad och Tanum för att handla mat m m. Micke slet som vanligt som båtförare på de fyra till fem dykturer som kördes per dag.

Onsdagens morrondyk, mitt 400:e, gick återigen till Kyrkogårdsön, men längre söderut den här gången. Med videokameran i högsta hugg gled vi sakta fram i den sydgående strömmen och kunde bevittna ett rikt djurliv. Under dagen var jag dykledare för att sedan genomföra ett nattdyk med Bernt på Vedholmen, kanske den bästa dykplatsen den här veckan. Bernt hade med sin UV-kamera. Efter 20-talet hummrar, flera dussin krabbor, plattfisk av olika slag, stor torsk som gömde sig under stenblocken, en liten havskatt, paddtorsk och andra levande varelser bröt vi ytan på det spegelblanka havet, strax före midnatt efter ett nytt kanonbra dyk.

Bilden överst visar "fotografen" Bernt i aktion vid Kyrkogårdsön. Bilderna nedan visar en brännmanet och en plattfisk som försöker att gömma sig för videokameran.

På torsdagen var Bernt och Malin tvungna att åka hem så Micke skjutsade hem dem till Karlstad. Jag tog därför en dykfri dag och var båtförare av RIB'en i stället. Hittills hade vädret varit kalas med sol och svaga vindar men på torsdag kom det några små stilla regnskurar. Havet låg som en spegel och ett dyk genomfördes ända ute på Stora Ryggen, ett par distansminuter från Väderöarna.

På fredag måste Janne och Jakob åka hem men vi genomförde dessförinnan ett hyfsat dyk på sydspetsen av Långeskär. Jag hade med videon och filmade några sekvenser med Janne och Jakob som modeller. Vädret var mulet men nästan vindstilla. På kvällen tändes grillen och det var en god stämmning bland alla dykare, respektive och barn.

Bilden överst visar en morrontrött Jakob på väg ut till dagens första dyk vid Långeskär. Bilden ovan till vänster visar när Magnus och Birgitta passerar i dunklet och till höger Janne och Jakob som studerar något i en skreva på klippväggen.. Bilderna nedan visar en stilstudie av Jakob vid Långeskär.

Bilden ovan visar Janne som smyger bakom en bergkam vid Långeskär. Bilderna nedan visar en hummer och en krabba vid Långeskär som båda tillät fotografen att komma riktigt nära. Jakob hjälpte till med ljussättningen.

På lördag var jag dykledare för de två planerade dyken som gick till Norra Syster och Brodern. Mellan dyken packade jag och Micke våra prylar och så fort vi kommit i hamn efter andra dyket lastade vi båten och begav oss hemåt. Det kändes mycket vemodigt att lämna Valö och det underbara livet och återvända hem men å andra sidan kändes det ganska gott att få komma hem också. Man får väl trösta sig med att det "bara" är ett år kvar till nästa dykvecka på Valö.

Som vanligt var det ingen dykning planerad till söndagen eftersom det är den stora städa-ur-och-åka-hem-dagen. Jag ägnade söndag förmiddag åt att sanera mina dykgrejjor från veckans saltvattensdykning. På eftermiddagen tog Micke och jag oss ann RIB'en som också tvättades och skrubbades för att få bort saltet. Senare på söndag eftermiddag anlände Ola med kompressorkärran till klubbens garage och Mats kom med plastbåten som parkerades i klubbens båthus.

Bilderna visar vår ordförande Torunn och vår biträdande klubbmästare Anette som njuter av solen på bryggan och en vy från bryggan mot fastlandet.

Vädret under veckan var fantastiskt bra och lagom varmt, med sol varje dag utom torsdag och lördag. Alla dykarna var nöjda med både dykmålen, komforten i RIB'en vid dyktransporter, vädret och vindarna, logistiken och inte minst Mickes outtröttliga slit med båtarna och som båtförare. Dyken genomfördes vid Kyrkogårdsön, Lyngö, Äggholmen, Långeskär, Stora Borgen, Skottarna, Södra Syster, Brodern, Norra Syster, Stora Ryggen och Vedholmen. De enda incidenterna som inträffade var att Gunnar som under påklädning tappade sin linrulle överbord utanför Stora Borgen och Anna som tappade sin mask överbord efter att ha kommit upp i båten vid Södra Syster samt då jag fick hela ankarlinan över mig. Den allvarligaste incidenten skedde på väg från duschen då Sörensen skar ett djupt jack i handen på något. Lite tejp och plåster fixade dock till det hela. Gunnars linrulle återfanns vid ett senare dyk men Annas mask vilar fortfarande på mellan det lilla skäret och ön vid Södra Syster.

Till sist en liten statistisk slutsummering ...

Lägergården på Valö har 40 sängplatser som under veckan totalt nyttjades av 59 olika personer, gamla, unga, dykare och ickedykare, under 246 övernattningar. Det kördes 30 dykutfärder och genomfördes 216 dyk. Båtarna kunde ta 12 dykare per tur, max 4 dykare i plastbåten och max 8 dykare i RIB'en som gjorde knappt 30 knop med 8 dykare i. Micke fick för övrigt upp RIB'en i nästan 50 knop när han körde den ensam. Till båtarna och kompressorn förbrukades cirka 750 liter bensin och båtmotorerna gjorde av med ungefär 12 liter tvåtaktsolja. Kompressorn användes för 18 luftfyllningar och det fylldes ungefär 500 kubikmeter (500 000 liter) luft i dykflaskorna. Som kuriosa kan jag också nämna att det förbrukades 48 rullar toa-papper och 4 liter diskmedel. Slå det om ni kan !! Det blev naturligtvis även några vändor in till bryggorna i Fjällbacka för att släcka törsten med olika drickbara vätskor och därtill lämpligt tilltugg eller för att handla nåt. Någon statistik över detta fenomen har dock inte blivit förd.

För den fotointresserade kan jag tala om att alla bilder på denna sida är tagna med min UV-video utan belysning förutom de två på krabban och hummern där Jakob hjälpte till med sin handlampa.