Under vintern hade jag, Bernt, Jakob, Jan och Anna funderat på att åka på en dykvecka någonstans i världen. Jag hade ju varit på Malta redan i juni 2000 och kände redan Lina och de andra på dykcentret Subway i Buggiba så jag blev utesedd att arrangera resa, boende, dykning och hyrbil och vad vi nu behövde. Efter några mail med dykcentret och med Air Malta så var det klart och vi hade bara att bida tiden till dess det var dags att åka vilket inföll sista veckan i maj. Väl framme vid dykcentret på eftermiddagen ordnade vi formaliteterna och flyttade in i den lägenhet för 5 personer som vi skulle bo i. Jakob utsågs enhälligt till vår bilförare.

Bilden till vänster visar gänget med vår dykbuss färdiga för avfärd till dagens första dyk. Bilden till höger visar Anna med drag under klänningen i Valetta.

Efter att ha hämtat flaskor och bly uppe vid dykcentrets luftfyllningsstation i närheten av Marfa Point hade vi tänkt börja dykningen vid Cirkawwa på norra spetsen av Malta men det var allt för ogynsamma vindar för att det skulle gå att dyka utan livet som insats och utan att bli sönderslagen av de fräsande vågorna som kraftigt slog mot stenarna. Vi åkte i stället til Zonqor Point och gjorde två dyk på den sänkta bogserbåten Tugboat 10 i stället. Det var ca 18 grader i vattnet, dvs ett par grader kallare än när jag var där i början av juni 2000. Det var inte utan att det kändes lite kyligt i min 5 mm våtdräkt när dyktiden började närma sig timmen jämt. För att inte lagra upp allt för mycket kväve i kroppen under flera dagars dykning så dök både jag och Bernt enbart med Nitrox under hela veckan.

Bilderna i tur och ordning uppifrån visar saltiner vid Zonqor Point, mig till vänster och Jakob till höger som utforskar vraket Tugboat 10 samt mig njutbart svävande några meter över botten vid Zonqor Point.

Andra dagens första dyk genomförde vi på det över 100 meter långa vraket efter den Libyska oljetankern Um-El-Faroud som sänktes avsiktligt 1998 för att vi dykare skulle få ett spännande dykställe. Efter att ha hoppat i vid kajen i Zurrieq fick vi simma i cirka 8 minuter för att nå ut till vraket. Eftersom det är 35 meters djup hela vägen ut fick vi simma utan referens. Vi hamnade midsskepps på fartyget. Det var en mäktig syn när oljetankern dök upp i det blå vattnet. På tillbakavägen fick vi lite avdrift söderut och missade därför viken vid Zurrieq och fick ett långt ytsim på cirka 15 minuter för att komma in i småbåtshamnen och till slipen där vi kunde gå upp.

Andra dyket för dagen genomfördes vid Ghar Lapsi på sydöstra delen av Malta. Ghar Lapsi är en ganska grund lagun med badplats samt en del intressanta undervattensgrottor och mängder av liv. Dyktiden på detta dyk blev hela 73 minuter med en 12 liters luftflaska då vi avbröt dyket på grund av att vi frös.

Den tredje dagen tog vi färjan till Gozo för att göra ett dyk i vardera the Blue Hole och i Inland See. Det var en härlig känsla att sjunka ner i the Blue Hole för att sedan simma ut i det stora blå och sakta glida fram efter väggen på 25 meters djup och se både vattenytan över oss och den släta sandbottnen under oss. Efter en lätt lunch genomförde vi det andra dyket i Inland Sea. Det var rätt mycket dykare i vattnet men när vi gled ut i den cirka 100 meter långa tunneln var vi ensamma.

Bilden överst till vänster visar färjeläget vid Cirkawwa och till höger lagunen och tunneln vid Inland See på Gozo. Den understa bilden visar mig svävande på 25 meters djup där tunneln vid Inland Sea slutar på utsidan mot havet.

Den fjärde dagen blåste det kraftigt och flera dykplatser var omöjliga att dyka från. Vi beslutade till sist att göra ett eftermiddagsdyk i Slug Bay som förvisso är ganska grund men där vi fick ett enkelt och avslappande dyk och på köpet fick vi se en riktigt stor bläckfisk.

Bilden till vänster visar Subways dykbåt som med lätthet tog oss fem dykare med tre luftflaskor var. Bilden till höger visar Jan uppe i en luftficka i Alexis Cave på Comino. Den undere bilden visar mig och Anna på väg in i öppningen på Alexis Cave.

Den femte dagen hade vi tillgång till dykcentrets snabbgående båt. Vinden gjorde det omöjligt att var fortfarande omöjligt att dyka på Cirkawwa eller Bogserbåten Rosie. På Lantern Point var det dock ganska mycket lä och vi fick ett trevligt dyk. När vi hoppade i vattnet kom en annan dykbåt och när vi hade dykt i ca 25 minuter kom detta dykgäng och passerade förbi oss. Flera hade dålig koll på avvägningen och gick som jordfräsar i bottenvegetationen. När vi kom upp efter avslutat dyk efter 60 minuter var deras dykbåt redan försvunnen. Vi undrade alla om de hade hunnit se något så bråttom som de hade. Andra dyket gjorde vi i Alexis Cave där Jan och Jakob gick upp i en luftficka i taket och pratade lite. Efter en lunch på en restaurang på Comino gjorde vi ett tredje dyk i Comino Caves vilket började med att Jan och Jakob matade fiskar med bröd som de tagit med sig från lunchen. Detta var vår sista dykdag och alla kände vi oss rejält slitna

Bilden överst till vänster visar Jan och Jakob som matar fisk vid Comino Caves. Bilden till höger är en stilstudie av Jan. De undre bilderna visar en av tunnlarna vid Comino Caves.

Den sista dagen på vår vistelse på Malta ägnade vi åt en utflykt till Rabat, den tysta staden och "Flinta-byn" Hagar Quim samt en tur in till huvudstaden Valetta. Vi blev sedan hämtade tidigt nästa morron för transport till flygplatsen och återigen satt man så och vemodigt konstaterade att en härlig vecka var till ända och funderade på om och när man skulle få möjlighet att komma tillbaka till Maltas fantastiska dykvatten.

Bilden är tagen strax utanför Karlstad och visar vårt glada gäng då vi skulle skiljas efter en fantastisk dykvecka.