Strax norr om Filipstad i Värmland, där Bergslagen börjar, ligger sjön Yngen. Vid sjöns västra strand ligger vid Persberg som under 1800-talet var ett centrum för gruvhanteringen i området. Idag återstår bara vattenfyllda hål där gruvorna en gång låg. När gruvdriften var som störst i mitten på 1800-talet byggdes ett antal små järnvägar som användes för att transportera malmen från gruvorna och till Yngens stränder där man lastade malmen på båtar och pråmar för vidare transporter till hyttor och smedjor i närområdet. En stor del av malmen exporterades och utlastninghamnen var Kristinehamn vid Vänerns strand. För malmtransporten påbörjades år 1853 byggnationen av en 7 km lång hästdragen järnväg mellan Vinternäset och Filipstad. Malmen fraktades från gruvorna till stranden på hästdragna järnvägar. Vagnarna fördes där ombord på pråmar vars däck var belagda med järnvägsräls och bogserades över till Vinternäsets lastplats där Yngs-Daglöse järnväg tog över transporten till Filipstads hamn och lastplats. Från Filipstad fraktades malmen båtledes över sjöarna Daglösen och Aspen och vidare genom Bjurbäckens kanal och över sjöarna Stora Lungen och Öjevättern. Malmen transporterades sedan vidare genom Norsbäcks kanal till Sjöändan där Kristinehamn-Sjöändans järnväg tog över den slutliga transporten till Kristinehamn. Yngs-Daglöse järnväg såldes år 1873 till Östra Wermlands järnvägsaktiebolag som lade ner järnvägen. Rälsen är för länge sedan borta men både järnvägsbanken och själva hamnen finns kvar.

Hamnen bestod av en stor öppen plan med fem stickspår som möjliggjorde lastning och lossning av flera pråmar samtidigt. Vidare fanns några mindre byggnader men av dessa finns idag ingenting kvar. Mot vattnet var hamnen byggd av huggen sten som ligger kvar än idag. Utanför hamnen har man även tippat i flera hundra ton med sten som bildar en effektiv vågbrytare och skyddar den väderutsatta hamnen.

Bilderna ovan visar resterna av hamnen i Vinternäset. Bilden nedan visar det enorma vågbrytaren som var avsedd att skydda pråmarna i hamnen mot vågor.

Botten består till största delen av dy och slam så det gäller att ha bra avvägning. Strax till höger om den nordöstra spetsen på kajen ligger en gammal sjunken pråm som sakta faller sönder. Djupet är cirka 3 meter. Djupet utanför vågbrytaren ligger på mellan 3-6 meter och på insidan på cirka 1-3 meter. Sikten i Yngen är ganska bra och det är inte ovanligt med en sikt på över 5-6 meter. Om solen skiner, ta gärna och kasta ett öga mot ytan så är det stor sannolikhet att du kan se vågorna som krusar vattenytan..

Ett lämpligt dyk är att först besöka pråmen. Fortsätt sedan på utsidan vågbrytaren. Där vågbrytaren tar slut kan man antingen vända tillbaka samma väg man kom men man kan även simma in i hamnbassängen. Förutom pråmen och den enorma vågbrytaren kan man få se en hel del småfisk och naturligtvis det sedvanliga skrotet men flaskor, burkar och bildäck. På insidan om vågbrytaren verkar det som om de lokala sommarstugeinnehavarna under flera år har dumpat sina uttjänta julgranar och trädgårdsavfall.

Bilden uppe till vänster visar min dykkamrat Jan under ett besök vid Vinternäset i slutet av april i år. De övriga bilderna visar detaljer på den sjunkna pråmen.

För att hitta till Vinternäset, följ riksväg 63 norrut från Filipstad. Cirka 100 meter efter att ha passerat infarten till Gåsgruvans kalkverk, sväng höger in på en liten oskyltad asfaltsväg och ta vänster i T-korset efter cirka 100 meter och följ den före detta järnvägsbanken. Där vägen delar sig, håll höger och följ sedan grusvägen några hundra meter ner till Vinternäsets lastplats. På den öppna planenet är gott om plats att parkera flera bilar alldeles bredvid vattnet. Var dock bussig och visa hänsyn till sommarstugeägarna och deras tomter.