Näs brygga ligger på västra stranden av Glafsfjorden, cirka 2,5 mil söder om Arvika och cirka 5 mil från Karlstad och något närmare Säffle.

I området kring Glafsfjorden finns flera minnen från industrialismens tidevarv. I Glava finns det till exempel sedan mitten på 1800 talet ett skifferbrott som fortfarande är i drift. Vid sjön Stora Gla och en dryg mil från Näs brygga fanns det numera nedlagda Glava Glasbruk. I Sölje, några kilometer söder om Näs brygga, anlades 1798 ett järnbruk och 1803 byggdes där även en glashytta. Vidare byggdes där en såg och en ångbåtsbrygga. Glashyttan stängdes 1903. I Stömne en knapp mil söder om Näs brygga anlades ett järnbruk 1693 som var i drift ända till 1891 då det också nedlades. I Älgå, knappt två mil norr om Näs brygga fanns en spiksmedja och i Jössefors ytterligare någon mil längre norrut fanns ett pappersbruk. I Värmskog, där för övrigt Lars Magnus Ericsson, grundaren av Ericsson föddes, låg även en silvergruva som numera är nedlagd.

Bilden till vänster visar Näs brygga medan bilden till höger visar en vy över området där pråmarna ligger. De första pråmarna ligger vid björken på bilden strax till vänster om järnröret som sitter ingjutet i bryggan.

Arvika, på östra stranden av Glafsfjorden, är en gammal stad och är även Sveriges innersta hamn som har förbindelse med Vänern genom Glafsfjorden och Byälven som rinner ut i Säffle. Vattenleden har använts för allehanda transporter under en tidsperiod som sträcker sig över flera hundra år medna den numera bara används av fritidsbåtar. Man kan tycka att man hamnar mitt ute i skogen när man åker ner till Näs brygga, men glöm inte dykflaggan! Här är det ofta folk på sommaren som både är ute och promenerar och som kommer med sina båtar och lägger till vid bryggan.

Enligt uppgifter hade de fem pråmarna tjänat ut och strippades från allt värdefullt material och sänktes på plats vid Näs brygga 1964. En sjätte, mindre pråm är lastad med skiffer och har troligen legat där betydlig längre då den mycket mer förfallen än de andra fem.

Sikten vid Näs varierar väldigt mycket beroende på årstid, nederbörd, vattenstånd och vattenflöde eftersom hela Glafsfjordens vatten ska ju ut igenom denna passage. Dyket är att klassa som avancerat eller nattdyk. Det oftast är mycket mörkt när man kommer ner under 4-5 meter så det är nödvändigt med en stark lampa. Vill man ha hjälp av solen måste se till att vara i vattnet före klockan 11.00 på förmiddagen. Chansen för bra sikt och att få se lakar är bäst på våren och hösten, när vattnet är som kallast.

Bilden till vänster visar mitt dykpaket i väntan på sin ägare. Bilden till höger är tagen mot själva Näs brygga under ytsimmet bort till pråmarna.

Man kan hoppa i vattnet direkt från bryggan eller gå i från "stranden" alldeles norr om bryggan. Om man inte vill göra ytsim till björken så är lättaste sättet att finna fram till vraken genom att simma intill bergkanten på 5-6 meters djup. Vill man i stället gå på kompass går man rak nordlig kurs till dess man träffar på vraken.

Dykplatsbeskrivningen som följer är nedskriven av Hans Norling ordförande Arvika Dykarklubb den 24/5-1999 men redigerad och nedkortad för publicering på denna hemsida.

Totalt finns det sju olika vrak där pråmarna märkta "A.1" & "A.2" är dom allra största. Båda har ett innerskrov av trä med yttre förstärkningar i stål. Stålet har rostat bort längs botten och fallit ner på vissa ställen, så här får man vara lite försiktig! Båda två har hytten kvar, men den är något mer intakt på "A.2". I fören och aktern finns trappor som leder ner i lastrummet, man ser också att rodren och ankarspelen finns kvar. Båda förefaller att vara likadana, men "A.2" känns något större än "A.1" när man dyker på dom.

"B.1" & "B.2" är utan tvekan identiska, några meter kortare än dom största och med en mjukt rundad akter. "B.1" står alltså med aktern mot "A.1" medan "B.2"s för precis håller upp fören på "A.1". Detta är en sak som man lätt kan missa om man inte tar sig tid till att simma över ett vrak i taget. På skissen har "B.2" blivit felvänd och ska stå med aktern under fören på "A.1"

Bilderna ovan visar en detalj på ett ankarspel, bilden till höger en förtöjningspållare samt bilden nedan och visar roderstocken på en av pråmarna.

Pråmen "C" är det mest mystiska av vraken, en båttyp/pråm som inte liknar någon annan. Om man simmar längs med berget tillbaka söderut från skifferpråmen är det mycket lätt att tro att man har kommit fram till "A.1" och dra slutsatsen att fören på "A.1" är krossad, när man ser den 90 gradiga vinkeln mellan babord sida och botten. "C" är rektangulär till formen med en mycket trubbig för, helt slät botten och väldigt låg bordläggning. Den är också nitad ihop med metallnitar. Granskar man sidorna och botten blir man snart varse att "C" är intakt och man kan därför också utesluta att man är vid fören på "A.1"

Skifferpråmen "D" är det vrak är mest förfallet och har sjunkit ner en del i dyn, det mesta av skiffret ligger dock kvar.

"E" är en liten roddbåt i trä som ligger på ca 10 m djup. "E"s läge på skissen är felaktig och i verkligheten ligger den nästan rakt utanför och något norr om bryggan.

Lastrummen på "dom fyra stora" ("A.1","A.2", "B.1", "B.2") är alla stora och öppna och eftersom allt löst som var ombord är borttaget, är risken att fastna om man går ner i något av dom liten. Den stora risken är dock att sikten blir obefintlig om man med en oförsiktig fenspark råkar rör upp dyn som finns på botten. Speciellt om man är nere i lastrummet på "B.2" och sikten försvinner är det lätt att man tappar orienteringen och ofrivilligt simmar in under botten på "C".

Det finns många ställen där man kan simma under och igenom. Exempelvis om man varit på "A.2" så kan man när man simmar tillbaka i sydlig riktning, simma längs bergväggen, mellan och under vraken, man tar sig igenom nästan hela vägen utan behöva upp på grundare vatten. Här kan också sikten vara markant bättre än vad man kanske har upplevt tidigare under dyket, på grund av avsaknaden av dy och den mycket steniga botten. Det går också att dyka in under fören på "A.1" mot bergväggen till, och komma ut på botten mellan "B.1" & "B.2" man måste också tänka på att det hänger ner några kättingar och rep ifrån sidan på "B.2" så att man inte fastnar. Observera att detta inte är något som en oerfaren dykare ska ge sig på, eller om man inte är väl bekant med platsen sedan tidigare.

Djupet på A.1 är cirka 6 meter i aktern och drygt två meter i fören. Botten vid B.1 och B.2 ligger på cirka 14-15 meter.

För att hitta till Näs brygga, kör man från Säffle, väg 175 norrut mot Arvika och alldeles före Skasåsbron svänger man vänster mot Sölje. Från Karlstad kör man mot Grums och vidare mot Malsjö, Värmskog och över Skasåsbron. Från Skasås kör man norrut mot Sölje och någon kilometer efter att ha passerat Sölje följer man skylt mot formninne. Sista biten av vägen ner till bryggan är privat och i mycket dåligt skick och har man inte en bil med hög markfrigång så är det risk för att slå sönder både oljetråg och avgasrör.